Litteraturkrönika

BAKGRUND TILL ARTIKELN

Våren 2019 blev Peter Grönborg anlitad av Borås Tidning för att skriva krönikor om lokal litteratur, om böcker och författare med koppling till Sjuhäradsbygden. Krönikan nedan var den första som publicerades. Den tecknar en bakgrund, berättar om Peter Grönborgs bakgrund.

När han bosatte sig i Borås sökte han sig nämligen till skönlitteraturen för att vinna kunskap om staden. I nästan 25 år har han intresserat sig för den lokala dikten. Som krönikör ska han fortsättningsvis bevaka vad som händer i vad han kallar en ”bördig och fruktbärande mylla”.

Texten nedan publicerades i Borås Tidning tisdagen 23 april 2019.

Hur Borås kom till verkligt liv

Skönlitteraturens förmåga att förmedla kunskap om människorna och världen är omätbar. Den har legitimitet att mixa det subjektiva med det objektiva. Därför är den bättre rustad än en nog så nyttig faktabok att ge en allsidig bild av livet.

Det där upplevde jag väldigt starkt i början av 1990-talet. Jag hade bosatt mig i Borås och försökte bilda mig en uppfattning om staden, mest genom att läsa historia, vilket förvisso lade en god grund för vetandet.

Men först efter att ha läst de första 120 sidorna i Henning Mankells roman ”Daisy sisters” (1982) kom Borås till verkligt liv framför mina ögon. Skildringen av en ung sömmerskas öde under ett par år efter 1960 gav en pregnant bild av hela textilindustriepoken.

Efter det fortsatte jag att söka efter romaner vars händelser utspelas i Sjuhäradsbygden. Jag hittade en del men utbudet var ganska magert. Den lokala geografin är en förhållandevis vit fläck i litteraturhistorien.

Sådana fakta inspirerade mig att starta tidskriften Passus, vars första nummer utkom 1995. Syftet med skriften var att inventera litteraturen i Sjuhärad, samt stimulera skribenter i vardande. På det personliga planet innebar redaktörskapet att jag kom att träffa en mängd litteraturintresserade människor.

I första numret publicerades till exempel en längre intervju med Hans Berg, rabulist och författare. Mest känd blev han troligen för ”Teatermordet”, en följetong i Västgöta-Demokraten. Från en kulturradikal position skildrar han kritiskt rivningen av den gamla teatern i Stadsparken, vilket skedde 4 december 1983, trots starka folkliga protester.

Det hann bli sju häften och en liten bok av journalisten Torkel Ivarsson innan tidskriften Passus lades ner. Medan män företrädesvis bidrog med poesi, publicerade kvinnorna prosa, ett faktum som troligen överraskar den fördomsfulle.

Skälet till att projektet avslutades var delvis att jag började frilansa för Borås Tidning, även där med fokus på lokala ämnen. Ett av mina första bidrag var en intervju med poeten Magnus Snygg, från Rydboholm. Det hände även att jag skrev en och annan debattartikel som sjöng skönlitteraturens lov.

Under den här perioden växte det fram ett stort intresse för estradpoesi i Sverige. Borås var tidigt ute med att bilda en poetry slam-förening. Ett forum för det talade ordet skapades på stadens krogar. Det utvecklades till ett mycket spännande litteratursociologiskt experiment.

Inledningsvis läste äldre diktare från kretsen runt föreningen Boråsbygds-Lyriker tillsammans med rock’n’roll-poeter. Det var en stark upplevelse att höra en åldrad Vera Rosenquist (f. 1902), sittandes på sin rollator, läsandes en dikt om döden. Lika starkt var det att följa den då unge och nu nationellt ryktbare spoken word-artisten Matiss Silins utveckla sin konst.

För egen del hade jag en del kulturadministrativa uppgifter i sammanhanget, något som låg till grund för två böcker om estradpoesi, först antologin ”Slam!” (2000), sedan ”Poetry slam” (2012), en intervjubok med tävlingsreferat.

På senare tid har jag även haft planer på att försöka göra en sammanställning av mitt arbete med det skrivna ordet i Borås och Sjuhäradsbygden, en litteraturhistorisk översikt. Jag har ju samlat på mig ganska mycket stoff under åren.

Nästan samtidigt får jag ett erbjudande från BT:s kulturredaktion om att skriva krönikor om det växande utbudet av litteratur som ges ut i tidningens spridningsområde. Tajmingen kunde inte varit bättre – äventyret går vidare! Det känns som att ta steget ut i en bördig och fruktbärande mylla.

Tre boktips

  • Förvirrande besök av Åke G. Selin (1924-1996). Tio stilistiskt fullgångna noveller av proletärförfattaren från Dalsjöfors. Lika läsvärda är hans två romaner Hjälpgruppen och Plats på botten. Socialt engagerad litteratur som skildrar personer i marginalen.
  • Svenskarnas land av Hannu Ylitalo (1934-2007). Den andra romanen i en trilogi om finska invandrares svårigheter att etablera sig i Sverige. Händelserna utspelas bland arbetare på fabriker i Borås. Alienationen tar sig tragiska uttryck.
  • Skrud av Åsa Lantz (f. 1966). Bejublad debutroman av en författare som vuxit upp i Sandared. Texten ligger nära en tonårsflickas jargong, men bottnar i grekisk mytologi. I miljöteckningen kan vaga konturer av Bäckängsgymnasiet skönjas.

© Texten skyddas av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck och annan kopiering är förbjuden.
UPPDATERAD 2019-11-12