Göran Greider såg ren energi i Thore Skogmans ögon
Att Göran Greider är en tungviktare inom svensk opinionsbildning råder det ingen tvekan om. Han har varit aktiv som poet och kulturskribent, som essäist och författare i drygt 40 år. Som debattör är han en skarp och perspektivrik polemiker. Som recensent är han kunnig, engagerad och ofta överraskande.
MÖTTE VARANDRAS BLICKAR I TV-STUDION
Möjligen förvånar det någon att han har en positiv inställning till Thore Skogman. Tisdagen den 6 juni 2006 gjorde han i alla fall en trevlig och högintressant anmälan av dennes bok Ord och inga visor, i Aftonbladet.
Han inleder med ett personligt minne av artisten. I samband med en EU-debatt i TV möter de varandras blickar. Det sker mitt under ett sångframträdande. Göran Greider reflekterar över vad han såg i Thore Skogmans ögon:
Ett slags ren energi. Alla i studion sprattlade i det energifältet, missnöjespolitiker, diplomater och statsministrar och själv hade jag naturligtvis, utan att riktigt förstå det, befunnit mig i det sedan barndomens transistorvärld.
ETT UTFLÖDE AV BRUKSORTENS VITALITET
Enligt Göran Greider, född 1959 för övrigt, utstrålade Thore Skogman även ”en sällsam vänlighet”. Och när han lämnade studion var det inte en underhållare som steg av scenen, utan ”en epok”.
På sätt och vis ägnas resten av utrymmet i artikeln åt att ge legitimitet åt detta oerhört berömmande epitet. Göran Greider vrider och vänder på konstnärskapet. Han lyfter fram det faktum att artisten har sina rötter i ett brukssamhälle. Han ser skapandet som ”ett utflöde av den enorma vitalitet som fanns i dessa svenska orter”.
När det gäller texterna i Ord och inga visor är inte Göran Greider lika imponerad. Några litterära memoarer är det inte fråga om: ”… mest känns det som att läsa texter på en insändarsida när han berättar om sin sympatiska lyckofilosofi”.
SOM EN ARBETARKLASSENS POVEL RAMEL
Det är som låtskrivare Thore Skogman har sina kvaliteter och Göran Greider förvånas över att ”ingen försökt säga något vettigt om hans musik”. Han lyckas i alla fall inte hitta exempel på det bland de intervjuer som publicerades med anledning av artistens 75-årsdag.
Därefter erkänner Göran Greider att det är svårt att analysera de egenskaper som bär upp musikaliteten. Han nöjer sig med att beskriva dess effekter. När han lyssnar på cd:n Min soliga dag: Thores bästa stampar han takten och ”dras in i ett fruktansvärt starkt magnetfält”.
Sedan det blivit klarlagt att Thore Skogman har ”komponerat en uppsjö klassiker som är långt mer än kortlivade schlagers”, att många av dem alltmer liknar ”tidlösa folksånger från svensk efterkrigstid”, frilägger Göran Greider vad han anser vara förklaringen till att sångerna blivit populära:
Det geniala med Skogmans låtar ligger i den enastående rytmiska timingen: det är som om orden mellan hans glesa tänder blir rytminstrument och ibland lyfter de därför rakt in i en fantastisk nonsensvärld där han leker med språket som ett slags arbetarklassens Povel Ramel. Skogman har den där speciella kunskapen om vilka språkrytmer som sätter fart på människor och öser ur samma gåtfulla, smått folk-dadaistiska brunn som exempelvis frasen "Be Bop A Lula" kom ur.
GENIALITET I DJUPET AV HANS KÄCKHET
Varför blir man som lyssnare så uppåt när man hör ”Pop opp i topp”, ”Surströmmingspolkan” eller ”Bergsprängartango”? Istället för att spekulera uppmanar Göran Greider sina läsare att säga ut orden i texterna högt. ”Din tunga vill göra det flera gånger… – och du blir glad!”
Erfarenheter av slaget ligger till grund för att utnämna Thore Skogman till en Svensktoppens Mozart. Men i det sammanhanget får inte hans ”geniala schlagermelodier” glömmas bort, såsom ”Tiotusen röda rosor” och ”Twist till menuett”.
Avslutningsvis konstaterar Göran Greider att Thore Skogman är en del av svensk musikhistoria och ”i djupet av hans käckhet finns något direkt genialiskt”. Det är en ovanligt rik och välfunnen karakteristik som görs i artikeln. Troligen är det en av få riktigt djupgående analyser av artisteriet och låtskrivandet som utförts.
© Peter Grönborg
Texten skyddas av lagen om upphovsrätt.
Uppdaterad
2022-09-26