Konkretisten som förblev lojal mot modernismen
Publicering: Borås Tidning 2004-03-08
För 40 år sedan var Jarl Hammarberg med om att etablera den konkreta poesin i Sverige. Och egentligen är han den ende som fortsatt att odla genren. Nu är han aktuell med Sammankomster, ett verk där enskilda ord möts i häftiga och fantasieggande kollisioner.
Det är den första svenska bok Jarl Hammarberg publicerat på 17 år. Istället har han givit ut diktsamlingar på esperanto, samt ägnat sig åt sin mastodontliknande levnadsteckning.
Självbiografin sitter han fortfarande och jobbar på, ofta i stiftelsen Strån till stackens lokaler på Prinsgatan i Göteborg.
– För tillfället skriver jag om det hus vi sökte oss till 1996. Jag hade redan mycket kontakter här i stan, inte minst med veganer. Dessutom ville gärna min fru och min dotter flytta hit.
Martinus moraliska renhet övertygar
Vegan blev Jarl Hammarberg redan 1977. Det var strax efter att Sonja Åkesson, hans dåvarande hustru och kollega, gått bort.
– Idag är jag aktiv i veganringen, som är ett samarbete med Konsum Väst. Vi bygger nätverk: veganfamiljer i samverkan…
Jarl Hammarbergs liv regleras i stor utsträckning av andliga värderingar och höga ideal. Bokhyllorna i hans arbetsrum är fyllda med information som belyser mänsklighetens ödesfrågor, vilket ger hans position en global atmosfär.
Mycket av hans engagemang för esperanto och veganism, för kollektivboende och solidaritetsarbete, bottnar i ett intresse för den danske mystikern Martinus.
– Han är inte en forskare som har någon lös hypotes som han använder för att hävda sig själv. Martinus moraliska renhet övertygar mig. Det finns inget skumt hos honom, som att han skulle prata om något han inte vet.
Vill att texter ska likna bilder
De österländska influenserna i Martinus tänkande är påfallande. Men Jarl Hammarberg menar att han odlar en mer optimistisk och framstegsvänlig attityd, än vad exempelvis buddhisterna gör.
– Han talar inte om nirvana och alltings utplåning, utan om alltings utveckling. För honom är det viktigt att vi lär oss leva på jorden, att vi utvecklar oss själva och livet.
I takt med att människan gör bot och bättring, får det en gynnsam inverkan även på planetens status. Det är med sådana fromma perspektiv Jarl Hammarberg blickar ut över världen.
Man måste undra varför en såpass samhällsengagerad och åsiktsstyrd person som han, väljer att skriva dikter där språkets satslogik och kommunikativa led brutits sönder?
– Svårt att svara på med ett ord. Men jag har alltid hållit på med både bilder och texter, och jag har engagerat mig i modernismen.
Den befrielse Jarl Hammarberg upplevde i mötet med den icke föreställande konsten ville han försöka åstadkomma även inom litteraturen.
Gamla idégivare influerar ännu
– Det är inte så att jag väljer något som är krångligt för mig, utan något som känns helt naturligt.
Hans debutbok Bord, duka er! (1964) tillkom mycket som ett resultat av den inspiration Öyvind Fahlström och dennes manifest Hätila Ragulpr på Fåtskliaben (1954) gett.
– Även Gertrud Stein måste nämnas. Det var en stor upplevelse för mig att läsa hennes dikter högt. Och Ilmar Laabans ljuddikter hade också sin betydelse för mig, och bland dadaisterna i första hand Hans Arp.
Dessa poeter och kvalificerade estetiska tänkare inspirerade även de andra konkreta poeterna i 1960-talets Sverige. Men medan de andra i gruppen ganska snart sökte sig andra uttryck, står Jarl Hammarberg fortfarande under fullt inflytande från de gamla idégivarna.
– Varför? På ett sätt ligger det nära till hands att många skulle skriva som jag. Ändå är jag ensam om det. Jag vet inte…, suckar Jarl Hammarberg eftertänksamt.
Motstånd från politiska vänstern
Kanske att Bengt Emil Johnson har svaret. Det är en poet som fjärmat sig avsevärt från sin ungdoms konkreta idiom.
– Vi talade om detta för en tid sedan. Han sa att mitt författarskap börjar mitt i modernismen, medan han och flera med honom hade sin utgångspunkt längre tillbaka. Och det stämmer. Jag känner en djup lojalitet med modernismen. Den är grunden i allt jag gör.
Detta gjorde att 70-talet blev ett svårt decennium för Jarl Hammarberg, trots att den allmänna tendensen var att man skulle bryta mot samhällets rådande värderingar.
– Jag mötte hårt motstånd från den politiska vänstern. Inte ens inom fredsrörelsen fanns det något större intresse för min poesi. Det gick inte an att skriva konkretistiskt.
Men istället för att lägga av fortsatte Jarl Hammarberg sitt sökande efter nya former. Han förfinade sin estetik.
Simultandikt lästes på Pusterviksbaren
Dessbättre talar det mesta för att den allmänna förmågan att ta emot hans form av dikter ökat.
– 90-talet och framåt har inneburit en väldigt rolig överraskning för mig, ett uppsving för mig som författare. Jag har blivit kallad till en mängd olika uppläsningar. På ett sätt är intresset större än när jag började som poet.
Eftersom Jarl Hammarberg inte gärna vill läsa gamla texter skriver han nya, trots att han egentligen inte har tid till det. Det är detta sena material som utgör innehållet i Sammankomst.
Här utdrag ur en simultandikt som Jarl Hammarberg gjorde för en uppläsning tillsammans med Dan Fröberg, på Pusterviksbaren i maj 2000. Den läses för övrigt som avslutning på den cd-skiva som medföljer boken.
vadå vadå vadå!
ta ta ta! bryt bryt!
vrid vrid vrid! dra dra dra!
MMMMM!
NNNNN!
LLLLLLL!
blirblirblirkankankan!
grävbom-bläng!
släppvipsfångs spräng!
kanske-måste-våga
kanske-inom-linda
kanske-uppåtuppåt
kanskekanske, brytbrytbryt!
Samplar färdiga språkliga element
När Jarl Hammarberg gör sina dikter är han i utgångsläget mer intresserad av ljudet hos det enskilda ordet, än vad det eventuellt betyder.
– Ljuddikter har jag hållit på med ända sedan 60-talet. Men det är först på senare år som jag fått en mer tydlig bild av arbetet.
Tillverkningen bygger på en målmedveten sampling av färdigställda språkliga element. Vid utformningen ges ofta slumpen en framträdande plats.
– Det kan vara bra om man litar på något i skapandet, för att hamna på ett annat plan.
Som regel drar Jarl Hammarberg lott om vilka ord som ska komma till användning.
– Men det är inte så lätt att lita på slumpen som man kan tro, Det blir ändå mycket jobb efteråt.
© Peter Grönborg
Texten skyddas av lagen om upphovsrätt.
Uppdaterad
2025-11-24