Uppsving oberoende av corona

Generaldirektör Johan Carlsson nämner ordet ”krocket” under en pressträff tillsammans med socialministern.

Antalet registrerade spelare har ökat

Det finns en föreställning att det blivit ett uppsving för krocket i vårt land. Enligt Svenska Krocketförbundet lär antalet registrerade spelare vara 160, en dubblering sen den senaste inventeringen låter det som. Vad beror den ökningen på?

Själv gissar jag att det har sin grund i att det bildats ett antal nya klubbar de senaste åren. Till dem hör på sätt och vis Borås Krocketsällskap, som gjorde en nystart 2017 efter att ha varit en vilande förening. I dagsläget finns det cirka 30 betalande medlemmar.

Ungefär lika många har Win & Tonic Croquet Club i Falkenberg, sannolikt fler. Klubben bildades 2018 och under sommaren har rejält många medlemmar strömmat till. År 2019 startades Poseidon Croquet Club i Göteborg, en familjebaserad förening med minst sex aktiva, troligen fler.

Tidigare i år tillkom Haverdals Croquet Club i Halmstad kommun. Enligt vad vi hört har osedvanligt många personer anslutit sig till föreningen på kort tid. Med sina drygt 50 medlemmar blev man raskt Sveriges största klubb. Förutsättningarna för att bygga upp verksamhet för krocket i anslutning till en golfbana är tydligen goda.

Intycket är att också den anrika stockholmsklubben Sphaera Croquet vitaliserats på sistone. Om det också inneburit en dramatisk medlemsökning är det dock svårt att veta. Sannolikt har åtminstone några nya spelare tillkommit. Dessa ska läggas till de ungefär 120 nya spelare som de fyra klubbarna ovan bidragit med.

Inte Folkhälsomyndighetens förtjänst

Att det skulle skett någon medlemsökning i landets övriga klubbar är det svårare att se. I ett tidigare blogginlägg har jag berättat om den resa till Frödinge som jag gjorde för en tid sedan. Syftet var delvis att vinna kunskap om hur föreningarna i sydöst mår. Bland dem hade man dessvärre inte kunnat se något ökat intresse för krocket, snarare tvärtom.

När jag träffade Svenska Krocketförbundets kassör tyckte jag han sa att det fanns elva betalande klubbar förra året. Ibland har det framställts som att det finns 20 klubbar och 200 aktiva i Sverige, vilket i och för sig kan stämma. Bara det att inte alla har anslutit sig till SKF.

Dessa siffror aktualiserades för mig för någon månad sedan. Då blev jag nämligen uppringd av en nyhetschef på Radio Sjuhärad. Han undrade om det blivit ett uppsving för krocket i landet. Eftersom jag kände till det växande intresse som finns i västra Sverige, så svarade jag ja på den frågan.

Men när han undrade om det kunde ha med corona att göra blev jag mer tveksam. Jag sa att pandemin snarast haft en motsatt effekt. Flera av våra äldre medlemmar valde att avstå från krocket under försäsongen av hälsoskäl. De nya som tillkommit har värvats genom vänner och bekanta. Ingen har blivit medlem för att Folkhälsomyndigheten förordat krocket som en lämplig aktivitet.

Vet vi förresten vad generaldirektör Johan Carlsson lägger i ordet ”krocket” under sitt beryktade tal? Sannolikt åsyftar han den form av spelet som utövas i svenska villaträdgårdar, med billig utrustning från bensinmackar eller leksaksbutiker. Det skulle förvåna om han känner till att det finns ett förbund, som organiserar nationella tävlingar och utser ett landslag och så vidare.

Verkligheten övertrumfar inte dikten

Intrycket är att generaldirektör Johan Carlsson nämner ordet ”krocket” i förbigående, som ett av flera exempel på lämpliga aktiviteter. Utgångspunkten är det faktum att risken för smittspridning är väsentligt lägre utomhus än inomhus. Därefter säger han så här:

”Det går därför att spela boule, eller picnic, eh krocket, eh promenera, träffa barn och barnbarn, förutsatt att man har ett rimligt avstånd och i första hand gör det utomhus. Man kan alltså ägna sig åt en rad sociala aktiviteter. Man behöver inte vara inlåst hemma, man behöver inte promenera ensam.”

Utifrån den kontexten verkar det lite långsökt att tro att det uppsving för krocket som kan noteras i Sverige, skulle bero på att en representant för Folkhälsomyndigheten, om än dess chef nämner sporten i positiva ordalag vid en pressträff. Hans budskap gäller sociala utomhusaktiviteter i största allmänhet.

När jag framställde saken på detta sätt hördes det att radiojournalistens intresse för Borås Krocketsällskap svalnade. Kanske hade han tänkt göra ett reportage med en på förhand fastställd vinkel, och blev besviken när inte verkligheten motsvarade förväntningarna.

Några dagar senare dök det dock upp en reporter på banan, i samband med en onsdagsträning. Hon ställde några frågor till mig om föreningen, samt tog några bilder som skulle publiceras på Radio Sjuhärads hemsida. Hon skulle skicka ett sms till mig med info inför sändningen av inslaget. Något sådant meddelande har jag inte fått, varför det finns skäl att tro att det inte blev något av det hela. Och några foton har vi inte lyckats spåra.

© Texten skyddas av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck och annan kopiering är förbjuden.
UPPDATERAD 2020-09-04