Akademisk uppsats om ”croquet”

Krocket formaliserades som sport på Irland på 1800-talet. Illustrationen är från de Irländska krocketmästerskapen anno 1874.

Undersköterska och fritidsledare har flest titlar

När jag var ordförande för Svenska Krocketförbundet blev jag kontaktad av några studenter, sannolikt 2005. De studerade på Institutionen för pedagogik och didaktik på Göteborgs Universitet. De arbetade på vad som skulle bli ”Croquet – inte bara ett campingspel” (2006).

Uppsatsen avslutas med en intervju med mig. Jag skulle kunna svara ungefär likadant på frågorna även idag, så här 15 år efteråt. En förklaring till att inte krocket blommar ut som folksport är de relativt komplexa reglerna inom svensk krocket och association croquet, men att det finns anledning att knyta förhoppningar till golfkrocket.

Jag betonar också vikten av att ha en kvalificerad elit, inte minst i marknadsföringshänseende. Svenska framgångar i internationella turneringar kan ge publicitet och göra allmänheten uppmärksam på att krocket är en etablerad tävlingssport. En sak som hämmar utvecklingen är bristen på jämna och välklippta gräsmattor. Även att banorna kräver förhållandevis stort utrymme försvårar.

Kanske att den uppfattning jag hade om det rent sociologiska blev lite skev. I intervjun svarar jag till dels jakande på frågan om krocket är en ”aristokratisk sport”, åtminstone på det viset att många akademiker ägnar sig åt sporten, en intellektuell elit.

Minns dock att merparten av SM-titlarna från 1985 och framåt tagits av en undersköterska och en fritidsledare. Dessbättre underlåter jag inte att nämna undantaget Kalmar, där krocket alltid haft med arbetarkultur att göra. Spelarna i den regionen var ju dessutom tidigt ute med att arrangera tävlingar, redan på 1940-talet.

Extrem krocket ända ut i rymdens viktlöshet

Uppsatsen innehåller även korta genomgångar av regelsamlingar. Författarna skriver kort om fältkrocket, svensk krocket och association croquet. Texterna är allt för knapphändiga för att kunna anses som vederhäftiga. Det märks att författarna inte är utövare av sporten.

Väsentligt intressantare är den inledande avdelningen, där fokus ligger på det historiska. Termen ”croquet” härleds mycket riktigt till Frankrike och betydelsen ”krokad pinne”. Utvecklingen av spelet kom inte särskilt långt i detta land, varför istället Irland bör räknas som den moderna krocketens födelseland, redan från 1830-talet

Efter att sporten exporterats till England 20 år senare blev den ett mycket populärt sällskapsspel där, i huvudsak bland societeten. Därefter fördes den ut till kolonierna i imperiet, exempelvis till Australien och Nya Zeeland. I dessa länder är krocket fortfarande en jämförelsevis livaktig företeelse. Hur sporten kom till USA är uppsatsförfattarna osäkra på.

Kanske att den amerikanska krocketen kan härledas direkt till det italienska ”pallamaglio” (pall-mall), med rötter i 1600-talet? ”Spelet gick ut på att med klubbans hjälp slå ett klot genom en järnbåge i andra änden av planen, med minst antal slag.” Författarna följer krocketen i USA ända ut i rymden, till den match som astronauterna Edgar Mitchell och Alan Shepard spelade i viktlöst tillstånd på Apollo 14, år 1971.

Ett visst intresse ägnas också åt det som kallas extrem krocket, en originell och excentrisk variant som utövas oavsett underlag eller årstid. När det gäller krocketens historia återstår dock det mesta att göra. Den skissartade resumé som ”Croquet – inte bara ett campingspel” innehållet lägger i alla fall en grund, med öppningar för en fortsättning.


FAKTA
Titel: Croquet – inte bara ett campingspel
Författare: Viktor Sjölin, Rikard Widhede, Christian Ahlström
Utgivare: Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, Idrottshögskolan (IHGU)
År: 2006

© Texten skyddas av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck och annan kopiering är förbjuden.
UPPDATERAD 2020-06-29

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *