”Croquet playing girl”

Fuller Condon och Andy Bean är förälskade i en kvinna som spelar krocket.

En sång av The two man gentlemen band

Med skämtlynnet som drivkraft

Männen som framför sången ”Croquet playing girl” klär sig på ett sätt som för tankarna till spelarna i Tant Emmas Krocketklubb, åtminstone så som medlemmarna såg ut på 1990-talet. För framträdandet står den hurtfriska och humoristiska duon The two man gentlemen band. Duon bildades 2005 och har släppt nio studioalbum sedan dess.

Medan Andy Bean sjunger, samt spelar gitarr, mandolin eller banjo, spelar Fuller Condon bas. Deras stil har beskrivits som en mix mellan tidig jazz, country & western-swing och vaudeville. Att skämtlynnet är en drivkraft står tidigt klart i ”Croquet playing girl”. Redan det faktum att duon sjunger om krocket verkar ha en komisk effekt på publiken.

Refrängen ”I’m in love, yes I’m in love with a croquet-playing girl” kan upplevas som ganska tjatig. Den upprepas hela sex gånger under den korta, drygt två minuter långa låten. Sannolikt kalkylerar textförfattaren med att det finns en överraskningseffekt hos bekännelsen, samt att den effekten står sig under den tid som sången varar.

Det finns tecken på att låtskrivaren känner till krocketens regelverk, men viktigast verkar vara att dra nytta av de tvetydigheter som vissa termer rymmer. Slutresultatet blir en sorts masochistiskt lustspel. Det manliga subjektet njuter av att bli slagen, inte bara i den eventuella matchen utan i första hand rent fysiskt.

oh when she puts her wickets in my lawn
when she beats me mercilessly
oh it turns me on
when she swings her mallets
all her muscles curve

Gjorde musiken till Disneys TV-serie

Den ursäktande och aningen skamsna ton som Andy Bean anlägger när han presenterar låten ”Croquet playing girl” verkar dock inte ha med det sexuellt färgade ämnet att göra. Han försöker snarare vinna artistiska poäng på att plocka in de associativa bibetydelser som bilden av krocketspelande kvinnor får på en engelsktalande publik.

Sången är ganska typisk för den slängiga glättighet som är duons signum. Till deras låtskatt hör titlar som ”I like to party with girls”, ”I can get drunk and I can sing songs” och ”Lose your blues laughing at life”.

När gruppen kommenterar det amerikanska inbördeskriget, gör de det med en låt som ”Pretty good beards (of the Civil War)”. En recensent i tidningen Boston Phoenix har liknat deras sånger vid Louis Jordans och Louis Primas. Deras rim anses vara smarta och roliga, med en skarp rytm.

The two man gentlemen band började turnera 2007 och har fortsatt att utvecklas som liveband sedan dess. Arbetsfältet är inte endast USA, utan besök i Storbritannien och Europa förekommer. Bandet har varit förband till både Willie Nelson och Bob Dylan.

År 2013 gjorde duon musiken till ”Wander over Yonder”, en tecknad serie som Disney stod bakom. Andy Bean blev nominerad till en Annie Award för det han lyckades uppnå med den filmmusiken.

© Texten skyddas av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck och annan kopiering är förbjuden.
UPPDATERAD 2020-03-31

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *