Kort introduktion till engelsk krocket

Bob Kroeger demonstrerar hur man bygger ett break med fyra klot i association croquet.

Sammanfattning av hur association croquet utövas

På senare tid har jag skrivit ett par texter om mitt nyväckta intresse för association croquet, eller engelsk krocket som det ofta kallas. Det skulle känts bra att kunna länka till reglerna. Tyvärr finns det ingen svensk version, men i början av 2000-talet gjorde Lars-Inge Nilsson en kortare sammanfattning.

Han var ordförande i Svenska Krocketförbundets regelkommitté då resumén gjordes. Han utgick från International Laws (upplaga 6) och en svensk text som länge använts i vårt land. Han hade också stor nytta av Basic Laws på Croquet Associations nätplats.

Texten nedan har tryckts upp i ett litet häfte som används inom Borås Krocketsällskap. Det är i den klubben som översättaren Lars-Inge Nilsson är aktiv.

Lars-Inge Nilsson, översättare.

Mer info om association croquet:
* Spelet för tekniska taktiker
* Olika typer av krocketslag


ASSOCIATION CROQUET
Association Croquet går i likhet med andra former av krocket ut på att spelarna med kloten passerar bågar i rätt ordning och riktning. Varje spelare har att manövrera de egna och motståndarnas klot till lägen där den egna sidan kan göra poäng och där motståndarsidans möjligheter till avancemang försvåras.

Association Croquet spelas med fyra klot: svart och blå mot röd och gul på en plan med 6 bågar och en centerpinne. Banans storlek är 28 yards bred och 35 yards lång (cirka 25,5m x 32m). Spelet kan spelas singel eller i par. I parspel spelar var och en med en och samma färg under hela spelet. Banans dimensioner och bågarnas placering framgår av diagrammet. En yard in från kantlinjerna befinner sig den ickemarkerade yardlinjen. Den del av yardlinjen som sträcker sig från det vänstra hörn där yardlinjerna möts fram till mittpunkten på respektive kortsida kallas the baulkline och utgör startlinjen för spelet. En modifierad bana kan användas under bibehållande av samma proportioner (4 :5), dock förblir yardlinjen en yard in från kantlinjen. Bankonstruktionens grundmått är moduler om 7 yards som vid förminskad bana ersätts av en lägre siffra.

Alternativa banmått är de som används vid s.k. Short croquet. Då är banan 16 yards bred och 24 yards lång. De yttre bågarna placeras 4 yards in från de närgränsande kantlinjerna medan de inre bågarna placeras 6 yards norr respektive söder om centerpinnen.

Varje klot måste runda hela banan och passera varje båge två gånger i angiven ordning och riktning och sedan träffa centerpinnen. Den sida som först med båda kloten gått runt vinner. I en förkortad version passeras endast de 6 första bågarna, varvid båge 6 är roverbågen och ska passeras i nordlig riktning. I tidsbegränsade partier vinner den sida som samlat högst poäng. Sammanlagt kan den segrande sidan få 26 poäng: 12 bågpoäng och 1 pinnpoäng per klot. I det förkortade spelet är motsvarande siffra 14.

Ett klot tar bågpoäng när det passerar rätt båge i ett eller flera slag, oavsett om detta sker genom slag direkt av den spelande eller genom inverkan av annat klot. Klämmor i klotens färg placeras på bågarna för att ange nästa poäng för respektive klot. Klämmorna sätts på bågens krön för de första sex bågarna och därefter på bågens sida.

De spelande sidorna alternerar. I de fyra första spelturerna spelas de fyra kloten ut från startlinjerna. Därefter avgör varje spelande sida vilket av dess två klot som ska spelas i respektive speltur.

En speltur består av ett enda slag, men den spelande kan få fortsättningsslag på två sätt: om den spelandes klot passerar båge är han berättigad till ytterligare ett slag. Om den spelandes klot träffar ett annat klot som han har rätt att roquera (klot vidliv) slår han ett croqueringsslag och har därefter rätt till ytterligare ett slag.

Den spelande kan roquera vart och ett av de tre andra kloten en gång under en speltur och kan upprepa proceduren så snart han passerat en båge. Genom en följd av roqueringar och bågpasseringar kan den spelande under en och samma speltur ta flera poäng, vilket kallas att göras ett break.


SPELETS INLEDNING
Den som vinner slantsinglingen väljer antingen om den egna sidan eller motståndarsidan ska börja spela eller väljer han färg. Väljer han det förra har motståndaren att välja det senare och tvärtom.

I den första spelturen slås något av kloten ut på spelplanen från valfri plats på startlinjen (baulkline A eller B). När den spelturen är över gör motståndaren likaledes. I den tredje och fjärde spelturen sätts de två återstående kloten på samma sätt i spel. Från och med den femte spelturen väljer den spelande sidan vilket av de två kloten som ska spelas i den spelturen.

De första fyra spelturerna är i övrigt normala spelturer, i vilka poäng kan tillgodoräknas och roqueringar göras.

Ett klot går utom spelplanen så snart någon del av klotet skulle vidröra insidan av kantlinjen. Den enda gång den spelandes speltur upphör på grund av detta är i ett croqueringsslag.

Efter varje slag måste den spelande återplacera varje klot som gått utom spelplanen, bortsett från den spelandes klot när det är tal om croquering, på en punkt på yardlinjen så nära som möjligt den punkt där klotet lämnade banan.

Efter varje slag måste den spelande återplacera varje klot som ligger mellan yardlinjen och kantlinjen, bortsett från den spelandes klot under pågående speltur, på den punkt på yardlinjen som är närmast den punkt där klotet befinner sig.

Om den spelandes klot befinner sig i området mellan yardlinjen och kantlinjen spelas det från den position där det ligger, förutsatt att inte spelturen upphört i vilket fall klotet placeras på den närmaste punkten på yardlinjen.

Om den spelande inte kan återplacera ett klot på grund av andra klots närvaro på eller intill yardlinjen ska han återplacera det på yardlinjen i kontakt med något av dessa, på valfri sida av klotet.


ROQUERING
Den spelandes klot gör en roquering när det träffar ett klot vid liv. Roqueringen görs på det första klotet vid liv som träffas av den spelandes klot, även om det träffar en båge eller ett dött klot tidigare i slaget.

Efter roqueringsslaget återplacerar den spelande det roquerade klotet på yardlinjen om så behövs, därefter (förutsatt att hans speltur inte är över) gör han ett croqueringsslag.

Spelturen upphör inte av att den spelandes klot eller det roquerade klotet går utom spelplanen efter roqueringen.

Om den spelande i början av en speltur beslutar sig för att spela ett klot som är ett i en grupp av två eller flera vidrörande klot anses han ha roquerat det klot han väljer och har därefter att göra croqueringen.


CROQUERINGSSLAG
Den spelande förbereder croqueringsslaget genom att placera det roquerande klotet så att det vidrör det roquerade klotet, vilket inte ska flyttas (annat än under förutsättning att det behöver återplaceras på yardlinjen).

Varje annat klot som utgjorde del av en grupp vidrörande klot innan den spelandes klot togs upp ska också tas upp och placeras så att de vidrör det roquerade klotet eller ett klot som vidrör detta, dock inte så att det vidrör den spelandes klot.

I ett croqueringsslag blir det roquerade klotet det croquerade klotet och utgör så dött klot.

I croqueringsslaget slår den spelande på det egna klotet på ett sådant sätt att det croquerade klotet rör sig. Om det inte rör sig har ett fel begåtts och spelturen upphör.

Spelturen upphör om i croqueringsslaget det croquerade klotet går utanför spelplanen.

Spelturen upphör om i croqueringsslaget den spelandes klot går utanför spelplanen, under förutsättning att det inte passerar en båge eller roquerar.

Efter croqueringsslaget återplacerar den spelande alla klot utom det egna på yardlinjen om så behövs, därefter (förutsatt att ingen roquering har gjorts eller att spelturen har upphört) slår han ett fortsättningsslag från den punkt där hans klot har hamnat.


FORTSÄTTNINGSSLAG
Efter ett croqueringsslag eller ett slag i vilket den spelandes klot passerade båge har den spelande ett fortsättningsslag från den punkt där det spelande klotet hamnar.

Efter ett fortsättningsslag, under förutsättning att det i detta slag inte görs roquering eller båge passeras, återplacerar den spelande samtliga klot på yardlinjen om så behövs och spelturen upphör.

Fortsättningsslagkan inte ackumuleras, vilket innebär att

a/ om en roquering görs i ett croqueringsslag har den spelande att croquera och därefter ett fortsättningsslag

b/ om den spelande passerar en båge och därefter roquerar i samma slag har han att croquera och därefter ett fortsättningsslag

c/ om den spelande passerar båge i ett croqueringsslag har han endast ett fortsättningsslag att göra


BÅGPOÄNG
Ett klot tar en bågpoäng genom att gå genom nästa båge i angiven ordning och riktning. Detta kallas att passera en båge.

Ett klot börjar passera en båge när någon del av det först framträder från bågens bakre del och fullbordar passeringen när hela klotet slutligen utgår från bågens främre del, förutsatt att det inte kommer tillbaka förbi denna punkt senare i slaget.

Ett klot kan behöva mer än ett slag eller mer än en speltur för att passera bågen, förutsatt att det inte med någon del i bågen placerats som den spelandes klot för ett croqueringsslag under denna passering.

Ett klot kan inte passera en båge efter att ha roquerat, om inte klotet det träffade låg fritt från och bakom bågen vid slagets början, i vilket fall bågen är passerad och en roquering har gjorts, under förutsättning att klotet i dess slutposition är igenom bågen.

Efter ett slag i vilket den spelandes klot har tagit en bågpoäng har den spelande ett fortsättningsslag (efter att ha återplacerat klotet på yardlinjen om det gick utom spelplanen), om han inte roquerat (i vilket fall han har att croquera) eller hans speltur har upphört.

När ett klot annat än den spelandes klot förorsakas att passera sin båge sägs den ha blivit föremål för en peel genom denna båge. Bågpoängen tillgodoräknas, men det ger inget fortsättningsslag.


PINNPOÄNG
När ett klot tagit alla bågpoängen kallas det ett roverklot. Endast då kan det ta pinnpoäng genom att träffa centerpinnen eller förorsaka annat klot att träffa denna.

Vid roquering kan den spelandes klot inte ta pinnpoäng för sig självt i detta slag.

Ett klot som tagit sin pinnpoäng sägs ha pinnats ut. Efter ett slag då klot pinnats ut avlägsnas det från banan och deltar inte längre i spelet. Om den spelandes klot eller ett roquerat klot pinnas ut upphör spelturen.


SPÄRRADE KLOT
Ett klot är spärrat från ett annat klot om

a/ en båge eller centerpinnen skulle hindra den direkta riktningen för den spelandes klot mot någon del av det andra klotet eller

b/ klubbans rörelse innan träffen på klotet förhindras av en båge eller centerpinnen, eller

c/ någon del av den spelandes klot befinner sig i bågen.

Om den spelande vid spelturens början väljer att spela ett klot

a/ för vars läge motståndaren är ansvarig, och

b/ som är spärrat från alla andra klot, och

c/ som inte är i kontakt med något annat klot

har han rätten att lyfta detta klot och spela det från valfri position vid baulkline A eller B, eller spelar han det från det läge där det befinner sig.


FEL
Den spelande måste hålla klubban så att han träffar med klubbhuvudets ändyta och inte vidrör klubbhuvudet. I annat fall har han begått ett fel, likaså om han i slaget

a/ rör vid något klot eller med klubban vidrör ett annat klot

b/ träffar sitt klot mer än en gång, om inte detta orsakas av inverkan från klot som i det aktuella slaget roquerats eller gått ut

c/ pressar sitt klot mot en båge eller mot centerpinnen

d/ inte får det croquerade klotet att röra sig vid ett croqueringsslag

Om ett fel begås upphör den spelandes speltur. Inga poäng kan tillgodoräknas genom slaget och motståndaren ges valet om kloten ska återplaceras eller ligga där de hamnat.


MISSTAG OCH ANNAT LIKNANDE
Om den spelande slår på fel klot eller ger sig till att croquera dött klot upphör spelturen och kloten återplaceras till sina lägen efter det senaste giltiga slaget.

Om den spelande missar sitt klot upphör spelturen.

Om den spelande slår fler slag än han är berättigad till återplaceras kloten till sina lägen efter det sista giltiga slaget.

Om den spelande gör fel typ av slag, exempelvis underlåter att croquera när han skulle ha gjort det, återplaceras kloten och han spelar därefter det korrekta slaget, såvida hans speltur inte upphört av annat skäl.

Fel som inte upptäckts innan motståndarens speltur eller annat misstag som inte upptäckts innan två ytterligare slag under den spelandes speltur bortses ifrån.

Om någon spelare inverkar på klots läge på annat sätt än vid slaget eller underlåter eller felaktigt placerar ett klot på yardlinjen återplaceras klotet till dess rätta plats så snart detta upptäcks, utan bestraffning.


JÄMFÖRELSER MED SVENSK KROCKET
En skillnad är att man kan roquera och croquera innan man ens passerat båge 1.

På samma sätt som i svensk krocket har man rätt att på nytt roquera varje klot så snart man passerat en båge. Skillnaden är att man (också utan att ha passerat båge) i varje ny speltur har rätt att roquera oavsett om man i tidigare speltur roquerat klotet eller ej.

En uppenbar skillnad mot svensk krocket är att bågen inte behöver passeras i ett och samma slag. Hamnar man i bågen med klotet behöver man i princip inte slå sig tillbaka (om klotet inte flyttats dit för att genomföra en croquering).

Om man i croqueringsslaget inte får det croquerade klotet att röra sig och i slaget går genom en båge eller träffar ett klot räknas inte detta som passering av båge respektive roquering. Spelturen upphör och motståndaren har att välja om kloten ska läggas tillbaka eller ej. Jämför här med svensk krocket där motsvarande slag skulle innebära att bågen var gjord och rätten att roquera detta klot var förverkad.

Om man i croqueringsslaget slår det egna klotet (under förutsättning att det i detta slag inte passerar båge eller roquerar) eller motståndarens klot utanför banan inträffar däremot inte mer än att spelturen upphör.

En skillnad mot svensk krocket är då att om den spelandes klot passerar en båge och därefter i samma slag går utanför banan upphör inte spelturen.

Till skillnad från svensk krocket har man aldrig mer än ett fortsättningsslag att tillgodoräkna sig.

Även om rover språkligt sett är samma sak som en fribytare finns här ingen motsvarighet till det fribytarspel där man har att träffa samtliga kvarvarande myndiga klot och därefter gå på pinnen. Här finns heller ingenting av den riskabla fribytartillvaron då man kan tvingas börja om. (Dött klot har helt olika innebörd i svensk och engelsk krocket, i det förra fallet ett klot som pinnats, i det senare fallet ett klot som har roquerats och därför inte kan roqueras på nytt i denna speltur om inte båge innan dess passerats).

En sak att notera är också att ett klot kan pinnas ut av annat klot endast under förutsättning att både detta klot och den spelandes klot har passerat samtliga bågar.


NOT: Texten ovan har några år på nacken. Har möjligen reglerna korrigerats på ett sådant sätt att ändringar i sammanfattningen bör göras? Upplys gärna om detta i kommentarfältet nedan i så fall. Eller meddela Peter Grönborg via kontaktformuläret.

© Texten skyddas av lagen om upphovsrätt.
Eftertryck och annan kopiering är förbjuden.
UPPDATERAD 2020-02-01

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *